Nya momsregler för värdebevis nästa år

Snart införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller faktiskt används beror på voucherns funktion.

2016 infördes EU:s mervärdesskattedirektiv som gäller även i Sverige. Då det saknas regler i direktivet om hur vouchrar – det vill säga exempelvis värdebevis, lunchkuponger, kontantkort och presentkort – ska hanteras momsmässigt har medlemsländerna i EU gjort på olika sätt. Konsekvensen har blivit risk för dubbelbeskattning, utebliven beskattning och snedvriden konkurrens. För att motverka detta har EU tagit fram ett gemensamt direktiv med allmänna bestämmelser som riksdagen tidigare i år sa ja till. De nya reglerna införs i Sverige 1 januari 2019 och kommer att omfatta vouchrar utställda efter 31 december 2018.

Direktivet innehåller definitioner av olika typer av vouchrar och bestämmelser om när beskattning kan ske vid transaktioner med dessa. Framför allt påverkas detaljhandeln, övriga företag som ställer ut presentkort samt företag som arbetar med kontantkort.

De nya reglerna innebär att en voucher definieras som ett instrument som det finns en skyldighet att godta som ersättning eller delvis ersättning för omsättning av varor eller tjänster. Det ska framgå av vouchern, eller tillhörande dokument, vad för tjänster eller varor som avses.

Man kommer också att skilja på enfunktionsvoucher och flerfunktionsvoucher. I de fall det finns tillräckligt med uppgifter om momsen som ska betalas när varan eller tjänsten inlöses samt i vilket land den ska omsättas räknas vouchern som ställs ut som en enfunktionsvoucher.

En flerfunktionsvoucher är enligt de nya bestämmelserna vouchrar som används där beskattningslandet inte är känt eller då det inte är känt ur mycket moms som ska tas ut när varorna eller tjänsterna löses in.

De nya bestämmelserna innebär att det är själva överlåtelsen av en enfunktionsvoucher som utlöser skattskyldighet för moms. Ersättningen som betalas utgör beskattningsunderlaget. När det gäller flerfunktionsvouchern är det däremot tillhandahållandet av tjänster eller den faktiska leveransen av varor som utlöser skattskyldigheten.

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Val 2018: Behövs en ny företagsform?

Tycker riksdagspartierna att det är aktuellt med en ny företagsform för nystartade och små verksamheter? Partierna ger sin syn på ämnen som rör företagande och näringsliv.

Revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans har inför riksdagsvalet 9 september undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som rör företagande och näringsliv. Resultat publicerar svaren, i samarbete med tidningen Balans. Två frågor har tidigare publicerats, och tredje ämnet vi fokuserar på är om det är aktuellt med en ny företagsform för nystartade och små verksamheter.

Många mindre verksamheter bedrivs i aktiebolag och måste därför tillämpa regelsystem som inte är relevanta. Ett exempel är beslutet om ansvarsfrihet i ett enmansbolag. Samtidigt är det knappast möjligt att ytterligare stretcha aktiebolagslagen. Hur ser ni på möjligheten att ta fram en företagsform särskilt designad för nystartade och små verksamheter?

Vänsterpartiet (V)

Vi har inget sådant förslag, men det låter som en intressant idé.

Centerpartiet (C)

I flera andra länder finns system som ger möjlighet till omfattande regelförenklingar för de absolut minsta företagen. Vi vill att en ny företagsform införs för riktigt små företag även i Sverige. Det gäller företag med begränsad omsättning och vi kallar företagsformen ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässig skatt, baserad på omsättningen. Genom att ingångsföretag endast betalar en sådan omsättningsskatt krävs det inte att de upprätthåller samma omfattande bokföring som vanliga företag måste göra. För att möjliggöra denna nya företagsform i praktiken ska Skatteverket ges i uppdrag att ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt, via en app, vid elektroniska köp.

Kristdemokraterna (KD)

Det är centralt för oss att minska de onödiga reglerna på företagande. När formerna för företagande förändras måste också lagstiftningen följa med och anpassas. Vi är därför positivt inställda till att se över hur lagstiftningen kan förbättras i syfte att förenkla för mindre företag.

Liberalerna (C)

I Sverige finns möjligheten att starta och driva ett antal bolagsformer som saknar aktiebolagets kapitalkrav, till exempel enskild firma och handelsbolag. Dessa bolagsformer kan vara dåligt anpassade för dagens snabbväxande företagskonstellationer, där företagsoptioner fungerar som det främsta incitamentet för att locka investerare och anställda. Vi skulle därför vilja se en enklare bolagsform för småföretag till exempel enligt den modell som finns i Tyskland, ett så kallat ug (Unternehmergesellschaft).

Socialdemokraterna (S)

Att motverka regelkrångel är en viktig fråga för många småföretagare. Vi vill främst fortsätta vårt arbete med att förenkla för småföretagare genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, särskilt inriktat mot kontakten till offentlig sektor. Redan i februari 2016 slöts en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting för att minska på regelkrånglet för restaurangföretagare. Näst på tur är besöksnäringen: hotell och evenemang. Vi har också nu gjort det möjligt för företagare att lämna in sina årsrapporteringar digitalt, något som tidigare inte varit möjligt.

Miljöpartiet (MP)

För många små och nystartade näringsverksamheter som tagit sig från hobbystadiet kan enskild firma eller handelsbolag vara en bättre bolagsform än AB, även om det medför en risk med ökat personligt ansvar. Det finns helt enkelt fördelar och nackdelar med respektive företagsform, men att införa ytterligare varianter riskerar att komplicera ytterligare för nyblivna företagare och den som står på gränsen till att starta eget. Vi ser i dagsläget därför inget sådant behov men tror på att tillgängliggöra information om vilken företagsform som kan vara lämplig för olika typer av verksamhet och i olika skeden av verksamhetens utveckling. Miljöpartiet har i regering drivit igenom att verksamheter med en omsättning på upp till 30 000 kronor är momsbefriad.

Moderaterna (M)

Regler ska vara ändamålsenliga och utformas på så sätt att det är möjligt att driva en verksamhet med en administration inom rimliga gränser. Vi vill därför utreda enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna utesluter det inte men vi ser inte ytterligare en företagsform som det mest angelägna för att stimulera entreprenörskap och företagande. Genom våra offensiva förslag för näringslivsklimatet som helhet bjuder vi företagen en god miljö att utvecklas och verka i. Det handlar till exempel om krafttag för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna, upprätta internationellt konkurrenskraftiga skatter. Våra satsningar på små och medelstora företag är omfattande vad gäller sänkta kostnader för att anställa.

Pernilla Halling

Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.

Val 2018: Hur ska det bli enklare att driva företag?

Inför riksdagsvalet 9 september har revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som företagande och näringsliv. Andra ämnet är hur det ska bli enklare att driva företag.

Den svenska bokföringslagen är föråldrad och försvårar användandet av ny teknik. Det är bara ett av många exempel på möjligheter till förenkling och besparing för företagen. Vilka idéer har ni för att göra det enklare för företagen?

Vänsterpartiet (V)

När man inför ny lagstiftning bör man alltid beakta hur det påverkar den administrativa bördan för små- och medelstora företag.

Centerpartiet (C)

Såväl regelverk som tekniska lösningar bör kontinuerligt ses över och anpassas till befintliga tekniska möjligheter och utvecklingen i näringslivet.

Reglerna i bokföringslagen skulle kunna lättas väsentligt bara med hjälp av relativt sett små justeringar i regelverket. Särskilt arkiveringskraven och kraven på årsbokslut i syfte att anpassa lagstiftningen till modern teknik och näringslivets behov skulle behöva ses över. Till exempel skulle modern elektronisk lagring och arkivering av material underlätta i stället för att specifika pärmar måste finnas på en specifik geografisk plats. Formerna för arkivering och förvaring bör ses över.

Vi vill införa ett krav på ”en regel in – en regel ut”. Många regler är onödiga och tidskrävande. Detta kostar mycket pengar, både för företagaren och för samhället. Nya regler som innebär ökade kostnader bör kombineras med regelförenklingar som minst kompenserar dessa kostnadsökningar. Nya reglers effekt på företagens kostnader bör alltid utredas grundligt.

Fler regler bör ges så kallade solnedgångsklausuler, som innebär att en regel ges ett slutdatum då det måste visas att dess fördelar fortsatt överstiger dess nackdelar för att regeln ifråga ska få vara kvar.

Förenkla skattereglerna. Mycket av det krånglet som företagare upplever handlar om komplicerade skatteregler. Trots att det ofta kan vara skatteregler som faktiskt gynnar företagarna riskerar de att inte kunna nyttjas fullt ut. Reglerna är helt enkelt för krångliga att sätta sig in i.

Skattesystemet behöver bli både enklare och mer transparent, särskilt för mindre bolag.

Sveriges företagare ska mötas av färre blanketter och ett enklare språk från myndigheterna.

Så kallade ”kombinatörer” vill vi uppmuntra så att man kan vara både anställd och företagare på samma gång, för att göra företagande lika naturligt som anställning.

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna värnar företagens möjligheter att etablera sig och växa. Vi har därför länge fört fram förslag på regelförenklingar. Vi vill bland annat sänka kravet på aktiekapital från 50 000 kronor till 25 000 kronor, införa en garanti för företagen att de bara ska behöva lämna en och samma uppgift en gång till myndigheterna och begränsa företrädaransvaret.

Liberalerna (L)

Mellan 2006 och 2014 under alliansregeringen minskade regelkrånglet, enligt Tillväxtverket. Närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Nu går utvecklingen åt andra hållet. Mycket tid och pengar går åt till att hantera skatteadministration i stället för att investeras i kärnverksamheten. Detta är både ett konkurrenskraftsproblem och en tröskel för att starta, driva och expandera företag. Liberalerna har flera förslag för att minska företagens regelbörda. Liberalerna har flera förslag på ytterligare regelförenklingar. Här är några:

Företag ska kunna ha all kontakt med myndigheter på ett ställe, inte behöva rapportera samma uppgifter till flera.
För att förhindra ökad regelbörda och ökade administrativa kostnader för företag har flera länder infört ”en in, en ut-princip” för ny lagstiftning som riktas mot företagen. För varje ny börda som införs måste en motsvarande börda tas bort. Sverige bör införa en sådan princip.
Svenska myndigheter bör inrätta ett system där anställda kan anmäla en regel de tycker är dålig, meningslös eller onödigt krånglig. De som skapat regeln eller ansvarar för den får då motivera varför de tycker den är meningsfull, och om de inte lyckas övertyga så avskaffas regeln.

Utgångspunkt vid genomförande av EU-lagstiftning bör vara att Sverige uppfyller minimikraven. Om det finns skäl att överskrida denna nivå ska effekterna för företag och allmänhet bedömas. Fördelarna med mer ambitiösa nationella regelverk (till exempel för miljön, folkhälsan eller arbetarskyddet) måste överväga nackdelen av en ökad regelbörda.

Konkreta exempel på regelförenkling som vi vill se:

Arbetet med modern lagstiftning och utvecklingen av nya lösningar måste snabbare anpassas för att inte skapa en snedvriden konkurrens. Ett tydligt sådant exempel är lagen om att bedriva hotell- och pensionatsrörelse. I dag räcker det inte med att uppfylla de sedvanliga kraven om att du har rätt att driva företag om du vill öppna ett hotell eller ett pensionat. Det krävs också en extra lämplighetsprövning där du prövas hos polisen om du är lämplig att driva hotell, lagen föreskriver dessutom att polisen ska godkänna en namngiven föreståndare och dennes ersättare som ansvarar för verksamheten i tillståndshavarens ställe och inspektera byggnadens beskaffenhet. Lagen är en otidsenlig kvarleva från den tid då hotellen skulle registrera sina gäster och överlämna gästliggaren till polisen.

Ett samtida exempel är hemsidesplattformen Airbnb som kan göra privatpersoner till småskaliga hotellägare, utan att behöva rätta sig efter den komplicerade lagstiftning som den som bedriver professionell hotellverksamhet måste följa. Verkligheten har således sprungit förbi hotellagen och den bör avskaffas för att hotell- och pensionatsrörelser ska behandlas på samma sätt som alla andra företagare. Dessutom skulle ett avskaffande vara ytterligare en välkommen avlastning för polisen som skulle kunna ägna sig åt sitt huvuduppdrag, nämligen att klara upp brott i stället för att i förväg tvingas granska företagare.

Socialdemokraterna (S)

Vi ser en stor potential i att öka användningen av nationella digitala verktyg för att underlätta för företag. Inte minst kan det bidra till att göra kontakten mellan företag och myndigheter smidigare. Det här har vi jobbat för på flera olika fronter, bland annat har Tillväxtverket fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för arbetet med ett enklare företagande med mer digitala myndighetskontakter.

Miljöpartiet (MP)

Numera är det möjligt att lämna in både skattedeklaration och årsredovisning digitalt och regeringen gjorde nyligen känt att vi avser att det framöver skall vara tillåtet med papperslösa kvitton samt krav på elektroniska betalningar för att kunna nyttja skatteavdrag. Miljöpartiet vill också utveckla verksamt.se. I regeringen har vi därför varit med och tillsatt flera uppdrag för att göra just det, tillsammans med uppdrag om att utöka det digitala tjänsteutbudet samt möjliggöra kortare handläggningstider för att förenkla för bolagen. Vi i Miljöpartiet vill även att bokföringslagen ses över för att följa digitaliseringens utveckling.

Moderaterna (M)

Vi vill genomföra regelförenklingar så att det blir lättare att starta och driva företag. Detta bör även prioriteras på EU-nivå. Företagsskatterna behöver reformeras för att förenkla för företag att växa. Skatteverket bör även ges i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen.

Vi vill dra nytta av digitaliseringens möjligheter, exempelvis genom att myndigheternas service i högre utsträckning sker med hjälp av digital teknik. Vi vill underlätta uppgiftslämning för företag till myndigheter genom konceptet “En dörr in”. Vi vill också förenkla 3:12-reglerna.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna vill att Skatteverket erbjuder en förenklad deklarations- och bokföringshjälp på skatteverket.se för småföretagare. Det skulle underlätta för dessa näringsidkare så att de kan fokusera på sin försäljning, sina kunder och sin operativa verksamhet.

Pernilla Halling

Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.

Val 2018: Behövs en skattereform?

Inför riksdagsvalet 9 september har revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som företagande och näringsliv. Först ut är frågan hur partierna ser på behovet av en ny skattereform.

Med mindre än en månad kvar till valet har tidningen Balans gjort en koll med samtliga riksdagspartier vad de har för politik och idéer när det gäller ett antal aktuella ämnen om företagande och näringsliv. Fram till valet publicerar tidningen Resultat i samarbete med tidningen Balans svaren på de sex ställda frågorna löpande.

Först ut är den högaktuella frågan om det behövs en ny skattereform. Något FAR, branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister nyligen har uppmärksammat i en debattartikel.

Sedan förra skattereformen har regelverket blivit mer komplext och mindre förutsägbart. Samtidigt råder nya förutsättningar genom bland annat globalisering, digitalisering och krav på hållbarhet. Många menar därför att behovet av en skattereform är stort. Hur ser ni på det?

Vänsterpartiet (V)

Ja, det behövs en ny skattereform. Sverige har nu det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och fastigheter behöver höjas. Principen om lika skatt på lika inkomst behöver återupprättas. Ränteavdragen behöver trappas ned, samtidigt som vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet vill se en ny bred skattereform. Bärande principer i en sådan bör vara att skatten på jobb och företag sänks, medan skatten på konsumtion och miljöförstöring höjs. Systemet bör bli enklare och i högre grad präglas av enhetlighet.

Kristdemokraterna (KD)

Många har stor tilltro till att en skattereform ska vara lösningen på skattefrågorna. Men då ska man komma ihåg att skattepolitiken är en av de stora frågorna där partiernas åsikter skiljer sig mest, vilket försvårar dess genomförande. Vi tror att det behövs skatteförändringar som premierar frihet, flit och företagande. Vi vill öka människors behållning av de egna pengarna genom sänkta skatter på arbete, premiera sparande och investeringar och göra det dyrare att skada miljö och omgivning. Därför vill vi se en grön skatteväxling. Detta kan ske stegvis och är nödvändigtvis inte beroende – eller betjänt av – en större parlamentarisk skattereform.

Liberalerna (L)

Sverige behöver en ny, genomgripande skattereform som tydligt sänker beskattningen på jobb och företagande. En sådan reform bör bland annat innehålla följande komponenter:

Förenklade och mer enhetliga skatteregler. Undantagen och särreglerna har blivit alltför många. Exempelvis bör skillnaden mellan bolagsformer vad gäller skatteeffekterna vid avsättning till periodiseringsfonder tas bort så att alla bolag ska kunna göra avsättningar med 30 procent av överskottet varje år under fem år.
Sänkta skatter på arbete. Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. Liberalerna vill därför återgå till den förra skattereformens princip där endast 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. Inkomstskatten och den totala beskattningen vid de lägsta inkomsterna ska sjunka för att skapa utrymme för högre sysselsättning.
Minskade arbetskraftskostnader. Höga lönekostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Liberalerna vill därför bygga ut avdrag och riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb. Det handlar bland annat om att införa en ny anställningsform – inträdesjobb – med lägre ingångslön och befrielse från arbetsgivaravgift, samt om att vidga RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det lönsamt för fler att stanna kvar i arbetslivet längre.

Sänkt bolagsskatt. Det skattesystem vi har tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens- och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. Sverige har stegvis sänkt bolagsskattesatsen, men det har även våra konkurrentländer gjort. Liberalerna vill sänka bolagsskatten ytterligare och driver också att Sverige ska införa ett system med ”patentbox” som ger forskningsintensiva verksamheter en lägre bolagsskatt.
Mer attraktiva personaloptioner. Kampen om talangerna och experterna blir hårdare när rekryteringen av nyckelkompetenser är avgörande för att verksamheter ska kunna växa, men Sverige har fortfarande bland de högsta skattesatserna på personaloptioner i västvärlden. I en liberal modell för optionsbeskattning finns inga begränsningar i vem på företaget som får omfattas eller i storleken på företag eller optionsprogram. En med tiden växande del av värdet på optionen beskattas som kapitalinkomst, och inga arbetsgivaravgifter betalas när optionerna löses ut.
Höjda klimatskatter. På sikt vill Liberalerna se ett så lågt skattetryck som möjligt, men i nuläget ser vi att en skattereform behöver vara fullt finansierad. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare finns då exempelvis fordon och kemikalier enligt principen att förorenaren ska betala.

Socialdemokraterna (S)

Vi ser gärna en blocköverskridande skattereform som kan säkerställa finansieringen av framtidens välfärd men partierna kan inte gå in i den diskussionen med ultimativa krav om sänkta skatter eller specifika skatte- eller avdragsförändringar. Vi tror på ett enhetligt, neutralt och likformigt skattesystem med så få undantag, avdrag/skatteavdrag och andra särregler som möjligt.

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiet vill se en bred skattereform under nästa mandatperiod. Framför allt ser vi en stor potential för att öka miljöskatternas andel av skattebasen och i gengäld kunna sänka skatten på arbete och företagande. Miljöpartiet ser att globaliseringen medför behov av en harmonisering av skatteregler och ökar likabehandlingen mellan länder så att så kallade skatteparadis och skatteundandragande motverkas vilket vi tycker är positivt. Även land-för-landrapportering och BEPS och ökade krav på hållbarhet tror vi kommer att bidra till att schyssta bolag som följer reglerna får en viktig konkurrensfördel framöver.

Moderaterna (M)

Moderaterna vill se en skattereform under nästa mandatperiod. Skattesystemet har förändrats upp emot 600 gånger sedan 90-talet. Många förändringar har varit bra och nödvändiga, men det är dags att återgå till ett enklare och mer tillväxtinriktat skattesystem. För oss är principerna för en skattereform följande: den ska belöna ansträngning, minimera särbehandling och kryphål samt uppfattas som legitim. De första stegen i reformen bör vara sänkt inkomstskatt för alla som arbetar och att färre ska betala statlig inkomstskatt.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna delar analysen av att skattesystemet blivit mer komplext och allt mer svårt att överblicka. Tidpunkten för när vi behöver genomföra en bred parlamentarisk överenskommelse om en reform av skattesystemet närmar sig. Därför förbereder vi oss för att kunna bidra till att en sådan reform får bästa möjliga förutsättningar att ge enkla regelverk till företagen, stabil finansiering av offentlig sektors kärnverksamheter, men även bidra till ekonomisk sammanhållning av Sverige.

Pernilla Halling

Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.

Kom ihåg-listan september till november

Viktiga datum för dig som företagare att komma ihåg under hösten.

13 augusti

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på mer än 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 maj eller 30 juni 2018.
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juli, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juli, betalning.

17 augusti

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juli, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för juli, deklaration och betalning.

– Moms för juni (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.

– Moms för april–juni (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.

20 augusti

EU-försäljning för juli (vid månadssammanställning på papper).

27 augusti

EU-försäljning för juli (vid månadssammanställning elektroniskt).
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juli, deklaration.

– Moms för juli, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 juni 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 juni 2018, betalning och momsdeklaration.

31 augusti

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 31 januari 2018).

3 september

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på högst 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 2018.

12 september

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för augusti, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för augusti, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för augusti, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för augusti, deklaration och betalning.

– Moms för juli, deklaration och betalning.

20 september

EU-försäljning för augusti (vid månadssammanställning på papper).

25 september

EU-försäljning för augusti (vid månadssammanställning elektroniskt).

26 september

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för augusti, deklaration.

– Moms för augusti, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 juli 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 juli 2018, betalning och momsdeklaration.

1 oktober

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 28 februari 2018).

12 oktober

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på mer än 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 juli eller 31 augusti 2018.

12 oktober

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för september, betalning.o

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för september, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för september, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för september, deklaration och betalning.

– Moms för augusti, deklaration och betalning.

22 oktober

EU-försäljning för september (vid månadssammanställning på papper).
EU-försäljning för juli–september (vid kvartalssammanställning på papper).

25 oktober

EU-försäljning för september (vid månadssammanställning elektroniskt).
EU-försäljning för juli–september (vid kvartalssammanställning elektroniskt).

26 oktober

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för september, deklaration.

– Moms för september, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 augusti 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 augusti 2018, betalning och momsdeklaration.

31 oktober

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 31 mars 2018).

1 november

Sista dag att deklarera på papper för juridiska personer med räkenskapsår avslutat 31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 2018.

5 november

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på högst 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 maj eller 30 juni 2018.

12 november

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för oktober, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för oktober, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för oktober, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för oktober, deklaration och betalning.

– Moms för september (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.

– Moms för juli–september (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, ingen EU-handel, momsredovisning en gång per år, pappersredovisning)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 januari, 28 februari, 31 mars och 30 april 2018, betalning och deklaration

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Nya lagar från 1 juli – det här gäller

Ny fordonsskatt, skatt på e-cigaretter och dyrare privat sjukvård. Det är några av de nya lagar som började gälla vid halvårsskiftet.

Den 1 juli trädde flera nya lagar och regler i kraft. Resultat har tidigare berättat om ett flertal av dem. För dig som har missat det hittar du här ett urval:

Dyrare att ha en sjukvårdsförsäkring genom jobbet

Riksdagen röstade i maj ja till ett förslag från regeringen som innebär att sjukvårdsförsäkringar genom jobbet inte längre kommer att vara skattefria. Från och med 1 juli 2018 ska anställda förmånsbeskattas för premien för sjukvårdsförsäkringar. De nya reglerna innebär i korthet att sjukvårdsförsäkringsförmånen kommer att jämställas med lön och därmed också beskattas på samma sätt.

Läs mer: Så påverkas du av de nya reglerna om sjukvårdsförsäkringar

Utökat krav på personalliggare

Personalliggare har funnits inom restaurang- och frisörbranscherna i drygt tio år. I januari 2016 kom även byggbranschen att omfattas av systemet och nu utökas kravet på personalliggare till fler branscher. Från och med 1 juli i år omfattas även fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvård av kravet på personalliggare. Att det blir just dessa branscher beror på att Skatteverket gjort bedömningen att det är där man har störst möjligheter att motverka svartarbete.

Läs mer: Fler omfattas av krav på personalliggare

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Berörs ditt företag av de nya reglerna för arbetsgivardeklaration på individnivå? För de allra flesta börjar reglerna inte gälla förrän 1 januari 2019, men vissa påverkas redan från 1 juli i år. Driver du företag inom restaurang-, tvätteri- eller frisörbranschen? Eller har du ett byggföretag med SNI-kod 41? I så fall ska du vara uppmärksam. Beroende på hur många anställda du har kan du redan från 1 juli i år komma att omfattas av de nya reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå.

Läs mer: Arbetsgivardeklaration på individnivå – så påverkas ditt företag

Fler arbetsplatsinspektioner

Polisen får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att hitta personer som ska utvisas ur Sverige. Straffavgiften för arbetsgivare som anställer personer som ska utvisas höjs.

Bonus malus-system införs

Ett bonus malus-system för nya personbilar klass I och II (husbilar), lätta busar och lätta lastbilar. Förändringen träder i kraft 1 juli i år och berör endast nyregistrerade fordon som tas i trafik från och med det datumet. Äldre bilar och nyköpta bilar påställda i vägtrafikregistret innan 1 juli 2018 berörs alltså inte. Bonus malus-systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus. Maximalt 60 000 kronor kan miljöanpassade fordon med utsläpp av koldioxid på upp till 60 gram per kilometer premieras med. Fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastat däremot med högre skatt de tre första åren.

Läs mer: Så slår bonus malus-systemet

Karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen blir färre.

Riksdagen har sagt ja till ett förslag från regeringen som innebär att karensdagarna minskas från sju till sex. I förslaget framhöll regeringen att arbetslöshetsförsäkringen ska ha en roll som omställningstrygghet mellan arbeten. Genom att minska antalet karensdagar förbättras den enskildes ekonomiska trygghet, samtidigt som incitamentet att skaffa ett nytt jobb finns kvar enligt regeringen.

Läs mer: Färre karensdagar för arbetslösa

Skatt på e-cigaretter införs

En skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak införs. Skatt ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer produkterna i Sverige.

En ny lag ska förenkla verksamheten för ekonomiska föreningar

Det ska bli enklare för ekonomiska föreningar bland annat genom att antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, minskar. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten.

Riksdagens beslut innebär även att det ska bli förbjudet att utse en verkställande direktör som inte sköter vd-uppdraget. På så sätt vill man minska risken att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter.

Läs mer: Svårare att dölja brottslighet bakom målvakter

…och från 1 augusti

Från och med 1 augusti i år ändras reglerna då riksdagen sagt ja till regeringens förslag om ändrade regler. Syftet är att minska skattefusk och undanhållande av skatt.

De nya reglerna innebär att Skatteverket i vissa fall ska kunna ta ut skattetillägg även vid vissa självrättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om:

Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll.
Rättelsen har koppling till den aktuella kontrollen.
Rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen.

Läs mer: Skattetillägg även vid självrättelse

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Nu sänks bolagsskatten

Bolagsskatten sänks och ränteavdragen begränsas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn.

På torsdagen fattade riksdagen beslut om regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Skattereglerna har setts över för att regeringen vill motverka företagens möjligheter att använda så kallade räntesnurror eller så kallad aggressiv skatteplanering. Vinster ska inte kunna föras ut obeskattade från Sverige genom ränteavdrag.

Beslutet innebär att ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen sker enligt EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och amorteringar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent och företag får dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Förslaget berör i första hand större företag.

I och med de nya reglerna införs också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett. Förändringen bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten, skriver riksdagen på sin webbsida.

Som Resultat skrivit om tidigare ska ändringar i avdragsrätten finansiera att bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent. Sänkningen sker i två steg. För beskattningsår som börjar efter 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

Riksdagen har också fattat beslut om att ändra reglerna som rör värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får tolv procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperiod från att hyreshuset byggts klart. Förhoppningen är att det ska stimulera byggandet av hyreshus.

De nya reglerna börjar gälla 1 januari 2019.

Läs mer: Nya skatteregler för företagssektorn

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Kom ihåg-listan juni till september

12 juni

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på mer än 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 201
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för maj, deklaration och betalning.

– Moms för april, deklaration och betalning.

20 juni

EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning på papper).

25 juni

EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning elektroniskt).

26 juni

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, deklaration.

– Moms för maj, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 april 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 april 2018, betalning och momsdeklaration.

2 juli

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 30 november 2017).
Sista dag att deklarera på papper för juridiska personer med räkenskapsår avslutat 30 september, 31 oktober, 30 november eller 31 december 2017.
Senaste dag som fastighetsägare ska ha fått beslut om fastighetstaxering avseende

– allmän fastighetstaxering 2018 av alla småhus,

– särskild fastighetstaxering 2018 av lantbruk, hyreshus, ägarlägenheter, industrier, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter som är nybildade eller förändrade.

12 juli

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juni, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juni, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för juni, deklaration och betalning.

– Moms för maj, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, ingen EU-handel, momsredovisning en gång per år, pappersredovisning)

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 september, 31 oktober, 30 november och 31 december 2017, betalning och deklaration.

20 juli

EU-försäljning för juni (vid månadssammanställning på papper).
EU-försäljning för april–juni (vid kvartalssammanställning på papper).

25 juli

EU-försäljning för juni (vid månadssammanställning elektroniskt).
EU-försäljning för april–juni (vid kvartalssammanställning elektroniskt).

26 juli

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, deklaration.

– Moms för juni, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 maj 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 maj 2018, betalning och momsdeklaration.

31 juli

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 31 december 2017).

1 augusti

Sista dag att deklarera elektroniskt för juridiska personer med räkenskapsår avslutat 30 september, 31 oktober, 30 november eller 31 december 2017.

13 augusti

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på mer än 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 maj eller 30 juni 2018.
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juli, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juli, betalning.

17 augusti

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för juli, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för juli, deklaration och betalning.

– Moms för juni (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.

– Moms för april–juni (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.

20 augusti

EU-försäljning för juli (vid månadssammanställning på papper).

27 augusti

EU-försäljning för juli (vid månadssammanställning elektroniskt).
Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juli, deklaration.

– Moms för juli, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 juni 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 juni 2018, betalning och momsdeklaration.

31 augusti

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 31 januari 2018).

3 september

Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” på högst 30 000 kronor för företag med räkenskapsår som avslutas 31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 2018.

12 september

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för augusti, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för augusti, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för augusti, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för augusti, deklaration och betalning.

– Moms för juli, deklaration och betalning.

20 september

EU-försäljning för augusti (vid månadssammanställning på papper).

25 september

EU-försäljning för augusti (vid månadssammanställning elektroniskt).

26 september

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för augusti, deklaration.

– Moms för augusti, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 juli 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 juli 2018, betalning och momsdeklaration.

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Arbetsgivardeklaration på individnivå – så påverkas ditt företag

Driver du företag inom restaurang-, tvätteri- eller frisörbranschen? Eller har du ett byggföretag med SNI-kod 41? I så fall ska du vara uppmärksam. Beroende på hur många anställda du har kan du redan från 1 juli i år komma att omfattas av de nya reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå.

Bakgrunden är att ett nytt sätt att redovisa arbetsgivardeklaration införs i Sverige. Förändringen sker i två steg, och i första steget omfattas ovan nämnda verksamheter, förutsatt att de har personalliggare och 16 anställda eller fler. Från och med 1 januari 2019 omfattas alla arbetsgivare i Sverige.

De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare ska redovisa utbetalningar och skatteavdrag på individnivå varje månad. Arbetsgivardeklarationen består av två delar, en där du redovisar uppgifter som berör dig som arbetsgivare och en del där du redovisar uppgifter för respektive betalningsmottagare. Redovisningsperioder och deklarationsdatum kommer fortsätta att vara samma som tidigare.

Läs mer: Månadsredovisning går som tåget

Skatteverket har lagt ut en demo på sin webb där företagare kan testa att använda tjänsten. Tjänsten öppnar på riktigt 1 juli 2018 och det krävs e-legitimation för att kunna använda den.

Läs mer: Skatteverkets demo

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Så här påverkar nya reglerna om sjukvårdsförsäkringar.

Den 1 juli blir det dyrare att ha en sjukvårdsförsäkring genom jobbet. Och mer att hålla reda på för dig som företagare. Så här blir de nya reglerna.

Riksdagen röstade i maj ja till ett förslag från regeringen som innebär att sjukvårdsförsäkringar genom jobbet inte längre kommer att vara skattefria. Från och med 1 juli 2018 ska anställda förmånsbeskattas för premien för sjukvårdsförsäkringar. De nya reglerna, som Resultat tidigare berättat om, innebär i korthet att sjukvårdsförsäkringsförmånen kommer att jämställas med lön och därmed också beskattas på samma sätt.

Sjukvårdsförsäkringsförmånen ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen. Om det däremot är så att den anställde själv betalar en del av sjukvårdsförsäkringsförmånen ska den summan dras av när värdet för förmånen beräknas.

I lagrådsremissen Slopad skattefrihet för hälso- och sjukvård finns ett exempel som visar hur de nya reglerna kan komma att påverka. Den som har en privat sjukvårdsförsäkring med en årspremie på 5 200 kronor och får hela kostnaden betald av sin arbetsgivare kommer att få en ökad beskattningsbar förvärvsinkomst med 5 200 kronor. Hur den beskattningsbara förvärvsinkomsten påverkas beror på hur stor den är och på grundavdraget.

”Med 5 200 kronor i ökad beskattningsbar inkomst ökar individens skatt med 1 560 kronor per år vid 30 procent marginalskatt och med 2 600 kronor vid 50 procent marginalskatt. Individens disponibla inkomst minskar i motsvarande grad.” står det i lagrådsremissen.

För inkomstår 2018 gäller följande: för första halvåret är det samma regler som för 2017, det vill säga att om arbetsgivaren betalar privat sjukvård i Sverige eller vård och läkemedel utomlands för en anställd är det en skattefri förmån. Arbetsgivaren får inte heller göra några avdrag för utgifterna.

För andra halvåret gäller de nya reglerna:

Om arbetsgivaren betalar privat sjukvård i Sverige eller vård och läkemedel utomlands för en anställd, är det en skattepliktig förmån.
Om arbetsgivaren betalar premier för en sjukvårdsförsäkring för en anställd, är även det en skattepliktig förmån.
Arbetsgivaren har rätt att dra av utgifterna.

De nya reglerna gäller för förmåner som tillhandahållits efter den 30 juni 2018.

Förmån av vård och läkemedel utomlands för en anställd som blir sjuk i samband med tjänstgöring utomlands är fortsatt skattefri. Inte heller påverkas förmåner gällande företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.