Pension – olika sparande för olika företag.

Gemensamma pensionsstiftelser, direkt pension, egen pensionsstiftelse. Eller kanske inget pensionssparande alls? Ta reda på vilket val som är bäst för just dig.

De allra flesta företagare är noga med att sätta av pengar till sina anställdas pensioner. Men när det kommer till den egna pensionen är det knepigare.

Per H Börjesson har gått från att vara aktieamatör till att bli börsexpert. Han har gett ut flera böcker och är sedan 1986 vd för Investment AB Spiltan som satsar på långsiktiga investeringar.

– Många företagare betalar in stora belopp i tjänstepensioner till de anställda och till sig själva men lägger samtidigt lite tid på den egna tjänstepensionen. Eftersom det handlar om så stora belopp som avsätts borde företagarna egentligen tänka om och prioritera frågan högre, säger han.

Ett av de bästa råden Per H Börjessons far fick, var av sin revisor, och det handlade om att starta en egen pensionsstiftelse. På så sätt har man som företagare full kontroll på kapitalet.

– Kapital avsatt i en egen pensionsstiftelse kan användas exempelvis vid generationsskiften och ägarbyten. Det är inte låst och ett bra sätt att trygga sina pensioner, säger han.

Men en egen pensionsstiftelse kräver en del administration, en styrelse och egen förvaltning så den kräver en långsiktighet och att stora belopp avsätts för att det ska vara lönsamt.

– Ett annat alternativ är att spara i en gemensam pensionsstiftelse där flera företag delar på kostnaderna. Däremot ska man komma ihåg att en gemensam pensionsstiftelse innebär att man inte har fritt inflytande över hur pengarna ska förvaltas, säger Per H Börjesson.

ALTERNATIV FÖR ATT PENSIONSSPARA:

* Strunta i tjänstepensionen och låt företagets kapital växta.

* Satsa på en egen pensionsstiftelse.

* Direktpension.

* Välj en gemensam pensionsstiftelse.

* Traditionell förvaltning i försäkringsbolag.

* Fondförvaltning via försäkringsbolag.

* Depåförsäkring hos internetmäklare.

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Skatten tillbaka tidigare – även för företag med anstånd.

Tre miljoner svenskar kan få tillbaka skatten redan i april. Även de flesta företag som har anstånd via redovisningsbyrå kan få återbäringen en månad tidigare än förra året. I augusti i stället för september.

Skatteverket fortsätter att förenkla runt deklarationen. Kravet på anslutning till säker digital brevlåda för tidig återbäring tas bort.

– Vi tar ett steg till och förenklar villkoren. Alla som bara ska godkänna sin deklaration, utan ändringar eller tillägg, och gör det digitalt senast 2 april kan i år få sin skatteåterbäring redan i april, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket.

Vill du däremot vara säker på att få din deklaration så tidigt som möjligt krävs fortfarande anslutning till en säker digital brevlåda för myndighetspost. Den som är ansluten 28 februari kommer att få deklarationen digitalt i den brevlådan senast 13 mars.

Föredrar du fortfarande deklarationen i pappersform? I så fall får du den på posten någon gång mellan 15 mars och 15 april. Det går dock att logga in och deklarera på skatteverket.se eller i Skatteverkets app redan när deklarationen öppnar 19 mars.

Det är inte bara privatpersoner som kan få tillbaka skatten tidigare. Även de flesta företag som har anstånd via redovisningsbyrå kommer att kunna få återbäring en månad tidigare, i augusti i stället för september som gällde förra året. Byråanstånd innebär att den som i sin näringsverksamhet hjälper fysiska personer och/eller dödsbon att deklarera kan ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ett byråanstånd ger rätt att lämna inkomstdeklarationer senare än 2 maj. Lämnas deklarationerna elektroniskt går det att lämna in den fram till 17 juni 2019. Deklarationer på papper ska ha kommit in till Skatteverket 16 maj 2019.

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Nu är det dags att ansöka om ersättning för rot- eller rutjänster.

Har du utfört rot- eller ruttjänster under 2018? I så fall är det dags att lämna in din begäran om utbetalning till Skatteverket. Kommer ansökan in för sent går du miste om utbetalningen.

När rotavdraget infördes 2008 var syftet att minska svartarbetet inom vissa branscher. Rotavdraget kompletterades senare med rutavdraget, och innebär i stora drag att privatpersoner som anlitar dig som företagare för rot- eller rutarbete kan få skatterabatt på arbetskostnaden. Det är bara arbetskostnaden som ger rätt till avdrag, inte material- eller resekostnader i samband med arbetet, och avdraget gör du på fakturan till kunden. För rotarbete gäller max 30 procent av arbetskostnaden, och för rutarbete max 50 procent, dock totalt max 50 000 kronor per person och år.

Din kund måste ha betalat sin faktura senast 31 december 2018, och arbetet ska ha utförts under förra året. Dessutom måste din begäran om utbetalning ha inkommit till Skatteverket senast 31 januari i år, för att du ska kunna få några pengar. På Skatteverkets webb noterar dock myndigheten att det inte innebär att din ansökan behöver vara beslutad innan dess för att kunden ska kunna få rot- och rutavdrag, men den ska ha inkommit till myndigheten.

För att du ska kunna få utbetalningen från Skatteverket måste du vara godkänd för F-skatt, antingen redan när du och kunden ingår avtal, eller senast när kunden betalar. Enklaste sättet att begära utbetalning från Skatteverket är att använda myndighetens e-tjänst.

Läs mer: Begära utbetalning – så här gör du

Skatteverket behöver få in uppgifter som:

Hur många timmar du lagt ned på arbetet
Vilken typ av rot- eller rutarbete som är utfört (om båda tjänsterna utförts i samma arbete krävs att du begär två olika utbetalningar)
Hur mycket du tagit betalt för material
Hur mycket du tagit betalt för annat än rot- eller rutarbete och material, till exempel resekostnader.

På Företagarnas webb listas ytterligare saker som är viktiga för dig som näringsidkare att tänka på om du utför tjänster som kan ge rätt till rot- eller rutavdrag. Företagarna tipsar om att det är viktigt att ha skriftliga avtal med kunden. Kom också ihåg att Skatteverket kan lämna kunden uppgift om hur mycket av det maximala avdraget som använts, och du kan begära att kunden ger dig en kopia på uppgiften. Har köparen redan använt sitt maximala avdrag får du inga pengar från Skatteverket. Tänk också på att det är ditt ansvar att se till att din kund verkligen är ägare av fastigheten där arbetet utförts.

Läs mer: Vad ska du som företagare tänka på?

Charlotta Marténg
Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Budgeten för 2019

Återställt RUT-avdrag, flyttad brytpunkt för statlig skatt och utökat jobbskatteavdrag. Budgeten välkomnas i stort av näringslivet.

I dagarna klubbades budgeten för 2019. Förslaget som M och KD lagt röstades igenom och hos bland annat Svenskt näringsliv beskriver man budgeten som en företagarvänlig budget. Ett förstärkt jobbskatteavdrag var nödvändigt konstaterar organisationen då många företag skriker efter kompetens.

Enligt budgeten som riksdagen sa ja till beräknas utgifterna för staten bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, och blir 42 000 kronor 2019 i stället för 40 600 kronor. Riksdagen har även gett ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om att bland annat avskaffa den särskilda löneskatten för äldre och att avskaffa flygskatten.

Det utökade jobbskatteavdraget som klubbades igenom väntas ge mer i plånboken för majoriteten löntagare med inkomster upp till 31 310 kronor i månaden. Budgeten betyder också sänkt skatt för pensionärer med 21 000 kronor eller mindre i månadsinkomst.

Här hittar du budgeten i sin helhet: Statens budget 2019 Rambeslutet

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Vad gör jag när fakturan brister?

En faktura måste innehålla vissa uppgifter. Men vad händer när det finns brister i fakturan?

Enligt momslagstiftningen måste visas uppgifter finnas med att för att en handling ska räknas som en faktura. Det man talar om är fullständiga fakturor och förenklade fakturor.

En fullständig faktura ska innehålla en rad uppgifter. Bland annat:

datum för utfärdandet
löpnummer
säljarens registreringsnummer till mervärdesskatt
köparens registreringsnummer till mervärdesskatt om köparen är skattskyldig för förvärvet
säljarens och köparens namn och adress
varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art
mervärdesskattesatsen

Det är bara några av uppgifterna som måste finnas med. På Skatteverkets webb finns en fullständig lista över vilka uppgifter som krävs för att en faktura ska vara fullständig.

Läs mer: Skatteverket om fakturor

Men då det inte alltid är rimligt att fakturor i alla sammanhang ska innehålla alla uppgifter som krävs för en fullständig faktura finns även förenklade fakturor. För att få använda förenklade fakturor krävs vissa förutsättningar, bland annat att totalbeloppet inte överstiger 2 000 kronor inklusive moms, eller att handelsbruket inom den berörda verksamheten gör det svårt att följa alla krav som anges för en fullständig faktura.

Anledningen till vissa uppgifter är obligatoriska är att Skatteverket ska kunna kontrollera om de materiella kraven för skattskyldighet och avdragsrätt enligt mervärdesskattelagen är uppfyllda. Myndigheten ska alltså kunna säkerställa att säljaren redovisar och betalar en korrekt moms och göra en bedömning om köparen har avdragsrätt.

Ibland händer det dock att uppgifter saknas eller är felaktiga. Det leder till att Skatteverket inte har tillgång till uppgifterna de behöver, men fakturan går att rätta eller komplettera. Skatteverket konstaterar i ett ställningstagande till exempel att den saknade uppgiften kan framgå av en annan handling eller att fakturan kan bestå av flera handlingar som tillsammans uppfyller kraven. Det går även att kombinera pappersdokument och elektroniska dokument. Viktigast är att köparen och säljaren har tillgång till samtliga handlingar som i mervärdesskattesammanhang tillsammans bildar en faktura. Det ska också utan svårighet gå att säkerställa sambandet mellan handlingarna.

Viktigt att komma ihåg är också att det alltid är säljaren som är ansvarig för fakturan, och att det därmed också är dennes ansvar att rätta fakturan om den är felaktig eller bristfällig.

Läs mer: Brister i fakturans innehåll, mervärdesskatt Skatteverkets ställningstagande dnr 202 503957-18/111

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Kom ihåg-listan november till december

Du missar väl inga viktiga datum under hösten? Resultat ger dig kom ihåg-listan du behöver som företagare.

12 november

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för oktober, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för oktober, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för oktober, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för oktober, deklaration och betalning.

– Moms för september (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.

– Moms för juli–september (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, ingen EU-handel, momsredovisning en gång per år, pappersredovisning)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 januari, 28 februari, 31 mars och 30 april 2018, betalning och deklaration.

20 november

EU-försäljning för oktober (vid månadssammanställning på papper).

26 november

EU-försäljning för oktober (vid månadssammanställning elektroniskt).

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för oktober, deklaration.

– Moms för oktober, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, momsredovisning en gång per år, EU-handel bedrivs)

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 september 2018, betalning och momsdeklaration.

Handelsbolag, konkursbon m.fl. med helårsredovisning av moms

– Moms för räkenskapsår som slutar 30 september 2018, betalning och momsdeklaration.

30 november

Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket (bokslutsdag 30 april 2018)

3 december

Preliminär självdeklaration (F-skatt och särskild A-skatt).

Sista dag att deklarera elektroniskt för juridiska personer med räkenskapsår avslutat

31 januari, 28 februari, 31 mars eller 30 april 2018.

12 december

Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för november, betalning.

– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för november, betalning.

Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)

– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för november, betalning.

– Avdragen skatt och avgifter för november, deklaration och betalning.

– Moms för oktober, deklaration och betalning.

Helårsredovisning moms (årsomsättning högst 1 miljon, ingen EU-handel, momsredovisning en gång per år, elektronisk momsdeklaration)

– Moms för räkenskapsår som slutar 31 januari, 28 februari, 31 mars och 30 april 2018, betalning och deklaration

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Julklappar till personalen – det här kan du dra av

Funderar du på att bjuda personalen på julbord eller julfest? Och tänker du köpa julgåvor till personalen eller kunderna? Tänk på att Skatteverket har satt gränser.

Vill du att gåvan ska vara skattefri för dina anställda gäller det att komma ihåg att du inte får ge bort pengar, kontantkort eller presentkort. Alltså inga gåvor som kan bytas till pengar. I så fall räknas inte gåvan som skattefri. (Det är dock helt okej att ge bort presentkort till de anställda – men då är gåvan inte avdragsgill.)

Men inga regler utan undantag. En gåva från arbetsgivaren i form av ett presentkort som ger rätt till rot- eller rutarbete för ett visst angivet belopp kan ses som skattefri gåva enligt ett ställningstagande från Skatteverket.

För att julklappar till personalen ska vara skattefria måste de dessutom ges till alla anställda, eller en större grupp inom personalen. Även styrelseledamöter omfattas av reglerna. Gåvans värde får inte överstiga 450 kronor inklusive moms. I värdet räknas inte arbetsgivarens kostnader för administration och transport av gåvan in. Om julklappen är dyrare än 450 kronor inklusive moms beskattas hela gåvan och sociala avgifter tillkommer.

Att ge julgåvor i form av att pengar skänks till välgörande ändamål blir allt vanligare. Även där finns några saker att hålla ordning på. Om den anställde själv vill att arbetsgivaren hellre skänker pengar till ideell verksamhet än ger en julgåva ska den anställde beskattas för gåvans värde som för lön. I ett sådant fall jämställs nämligen gåvan med kontanter.

Om det däremot är arbetsgivaren som bestämmer att pengar ska skänkas i stället för att personalen får julgåvor uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte heller göra avdrag för gåvorna.

När det kommer till julgåvor till kunderna är det också viktigt att vara noga. Är gåvorna för dyra kan de räknas som mutor. Avdrag medges för enklare reklamgåvor av förhållandevis obetydligt värde, om de till exempel har direkt anknytning till företagets verksamhet eller är enklare presentartiklar. Även här gäller att gåvorna ska lämnas till ett större antal personer/kunder för att vara avdragsgilla.

Vad gäller då för julfester och julbord för anställda? Dessa räknas som intern representation och faller under begreppet personalfest. Arbetsgivaren får göra avdrag för julbord enligt samma regler som gäller för andra typer av personalfester och högst två fester per år är det okej att göra avdrag för.

Avdraget för måltider har slopats men skäligt avdrag (högst 60 kronor per person plus moms) för förfriskningar och enklare förtäring medges. För kringkostnader, till exempel lokalhyra och underhållning, medges avdrag med högst 180 kronor per person plus moms.

Läs mer: Skatteverket om julgåvor och julbord

Charlotta Marténg

Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Har du koll på friskvårdsbidraget?

Vad gäller för friskvårdsbidrag? Nu har Skatteverket publicerat ett förtydligande. Där framgår bland annat att körsång, fiske och agility är aktiviteter där det inte är okej att använda friskvårdsbidraget.

Att ha en nöjd och glad personal är viktigt för de allra flesta arbetsgivare. Utöver lön och pensionsavsättningar är möjligheterna till friskvård, motionsaktiviteter, eller gratis kaffe på arbetsplatsen sådant som brukar skapa trivsel på en arbetsplats. Samtidigt väcker reglerna kring personalvårdsförmåner, motion och friskvårdsbidrag ofta frågor.

Skatteverket har på sin webb publicerat ett förtydligande kring friskvårdsbidraget, och där kommenterar myndighetens rättsliga expert Pia Blank Thörnroos så här:

– Avsikten med friskvårdsbidraget har aldrig varit att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala olika fritidsintressen och naturupplevelser eller träning av ett husdjur, även om aktiviteten leder till ett ökat välbefinnande eller att det innebär motion.

Det hon syftar på är att aktiviteter som körsång utanför arbetsplatsen, fiske och agility inte är aktiviteter där friskvårdsbidraget kan användas. Det finns dock en hel del andra friskvårdsaktiviteter och träningsformer som arbetsgivaren kan erbjuda sina anställda skattefritt – så länge aktiviteterna är av mindre värde. En lista med exempel på vanliga aktiviteter finns på Skatteverkets webb, och i den listan nämns bland annat aerobics, amerikansk fotboll, bergsklättring, fotboll, golf och motionsrådgivning. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bara är kostnaden för själva aktiviteten som är skattefri. Till exempel är inträdesavgiften till en godkänd aktivitet, och kostnaden för godkända behandlingar, något som kan vara skattefritt. Hyra eller inköp av utrusning och redskap är inte en skattefri förmån.

Som arbetsgivare är det också bra att känna till att arbetsgivaren har rätt att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det konstaterade Skatteverket i ett ställningstagande som kom våren 2017.

Det betyder att en arbetsgivare som har anställda som jobbar deltid till 50 procent har rätt att erbjuda dessa 50 procent av friskvårdsbidraget. Skatteverket konstaterar dock att proportioneringen inte får styras av kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller bör minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet påverka att friskvårdsbidraget reduceras.

Läs mer: Deltid ger halvt friskvårdsbidrag

Läs mer: Friskvårdsbidrag kan inte användas som delbetalning för exklusivt gym

Läs mer: Friskvårdsbidrag nu även för dyrare sporter

Läs mer: Skatteverket om personalvårdsförmån, motion och friskvård

Charlotta Marténg
Publiceras i samarbete med tidningen Resultat.

Val 2018: Vad ska ni göra åt 3:12-reglerna?

Hur ser riksdagspartierna på dagens 3:12-regler och den så kallade fyraprocentsregeln? Utfrågningen kring partiernas syn på företagande och näringsliv fortsätter.

Revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans har inför riksdagsvalet 9 september undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som rör företagande och näringsliv. Resultat publicerar svaren, i samarbete med tidningen Balans. Tre frågor har tidigare publicerats, och fjärde ämnet vi fokuserar på är om det är ständigt aktuella 3:12-reglerna.

Kravet i de så kallade 3:12-reglerna på ägarandel om fyra procent hämmar expansion och samgåenden bland fåmansföretag. Om alla äger lika blir det tvärstopp vid 25 delägare. Vad avser ni att göra åt denna tröskel i 3:12-reglerna?

Vänsterpartiet (V): Kapitalandelskravet kan tas bort, men det förutsätter att det kombineras med de övriga förslag som fanns med i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansbolag.

Centerpartiet (C): Vi vill förenkla 3:12-reglerna och det innefattar även att ändra kapitalandelskravet. Vi vill också genomföra den nyligen utredda förenklingen av generationsväxlingar, så att dessa inte missgynnas relativt externa försäljningar. Utformningen av 3:12-reglerna bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som ska uppmuntras och reglerna ska därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt.

Kristdemokraterna (KD): Kravet på fyra procent infördes i och med att de generösare reglerna kring löneunderlag skapade incitament för företag att erbjuda sina anställda delägarskap i stället för lön. Därmed fanns goda skäl att införa kravet om en begränsad ägarandel. Syftet med 3:12-reglerna är att delägare i fåmansbolag ska beskattas i proportion till den risk de tar, snarare än att reglerna ska användas för att locka nyckelkompetens via delägarskap. För detta måste andra verktyg till. Att gå tillbaka till den situation som rådde innan tröskeln infördes skulle riskera att undergräva legitimiteten i skattesystemet. Kristdemokraterna har därför inte några planer på att ändra regeln.

Liberalerna (L): När Alliansregeringen tillsatte utredningen om skatteregler för småföretagen, den så kallade 3:12-utredningen, var det ursprungliga syftet att se över skattereglerna för att underlätta generationsskiften för småföretag. Den rödgröna regeringen kapade utredningen och ändrade syftet till att främst handla om att öka skatteintäkterna till staten från småföretagarna. Lyckligtvis stoppade Liberalerna och riksdagsmajoriteten förslaget och tvingade regeringen att dra tillbaka skattehöjningarna. Liberalerna anser att det är dags att gå tillbaka till det ursprungliga syftet och ta fram regler som underlättar generationsskiften för småföretag. I det sammanhanget finns det skäl att se över dagens tröskelvärden, bland annat det som nämns i frågan.

Liberalerna anser att 3:12-reglerna/fåmansbolagsbeskattningen är ett komplext regelverk som begränsar nyföretagandet och mindre företags möjligheter att växa, det missgynnar ett aktivt ägarskap i små och medelstora företag och hindrar entreprenörers möjligheter att bidra till näringslivets utveckling. I praktiken innebär regelverket att ägare av mindre bolag beskattas hårdare och omges av mer regelbörda än ägare av större bolag, vilket inte är rimligt. Liberalerna har således förespråkat att detta perspektiv är centralt att lyfta in i en kommande skattereform för 2020-talet där vi också är öppna för att avveckla regelverket i sin nuvarande form.

Socialdemokraterna (S): Vi hade inför BP18 ett förslag på nya 3:12-regler inklusive hur man kunde underlätta generationsskiften. Detta blockerades av oppositionen, men vi kan fortsatt konstatera att de som omfattas av 3:12-reglerna generellt sett är skattemässigt gynnade och att detta är någonting som ytterligare spär på inkomstskillnaderna i samhället. I ett längre perspektiv är det centralt att alla som kan också är med och säkerställer finansieringen av välfärden, särskilt i en tid när samhället behöver bli starkare samtidigt som vi lever allt längre.

Miljöpartiet (MP): Den begränsningsregel med en hård gräns på fyra procent ägande som alliansregeringen införde fick i vissa fall orimliga konsekvenser. Vår regering remitterade ett förslag om förändrade 3:12-regler, där en del som Miljöpartiet var mån om var särskilda regler om att även delägaren med en andel under fyra procent av kapitalet i företaget skulle få beräkna ett lönebaserat utrymme. I förslaget fanns även andra viktiga regelförändringar, som att underlätta för generationsskiften. Regeringen drog dock tillbaka förslaget om nya 3:12-regler i sin helhet, efter att oppositionen på grund av andra delar av förslaget hotat med misstroendeomröstning om regeringen gick vidare med ändrade 3:12-regler.

Moderaterna (M): Bakgrunden till 3:12-reglerna är att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala medan kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Skillnaden i skatteuttag ger en spänning mellan inkomstslagen. Detta fordrar särskilda regler för att motverka att personer med höga arbetsinkomster fullt ut tar ut dessa som lägre beskattad utdelning. Regeln om fyra procents ägande är en del i dessa regler och behöver därför kvarstå. Men i en större översyn av 3:12-reglerna kan även regeln om en ägarandel om fyra procent ingå.

Sverigedemokraterna (SD): Sverigedemokraterna menar att krångliga skatteregler för små företag är negativt för den samhällsekonomiska utvecklingen. Därför är vi kritiska till utformningen av skattereglerna för fåmansbolag. Dock är skatteintäktsstrukturen i det svenska skattesystemet högst komplicerad, efter att man introducerade skillnad i beskattning gällande inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Eftersom att sänkningar av skatt på inkomst av tjänst skulle innebära stora förluster av intäkter till staten landstingen och kommunerna så är det inte alldeles enkelt att göra denna reform utan att man också radikalt ser över offentlig sektors kostnader. Därför måste vi långsiktigt röra oss försiktigt i riktning emot mer likvärdig beskattning av de olika skattebaserna. Detta gör Sverigedemokraterna genom ett kraftigt grundavdrag (180 000 kronor per 2018 års budget) samt slopande av den allmänna löneavgiften för de allra minsta företagen. På lång sikt kan vi nå mer likvärdiga skatteuttag för inkomst av tjänst och kapital så att skattereglerna för fåmansbolag mer lättvindigt kan reformeras.

Pernilla Halling

Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.

Val 2018: Hur vill partierna nyttja revisionen i näringslivet?

Riksrevisionen slog nyligen larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten, bland annat används mindre aktiebolag som brottsverktyg samtidigt som årsredovisningarna inte håller måttet. Hur vill ni nyttja revisionen för att skapa förtroende och effektivitet i näringslivet?

Revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans har inför riksdagsvalet 9 september undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som rör företagande och näringsliv. Resultat publicerar svaren, i samarbete med tidningen Balans. Fyra frågor har tidigare publicerats, och femte ämnet i fokus är revisionen.

Riksrevisionen slog nyligen larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten, bland annat används mindre aktiebolag som brottsverktyg samtidigt som årsredovisningarna inte håller måttet. Hur vill ni nyttja revisionen för att skapa förtroende och effektivitet i näringslivet?

Vänsterpartiet (V): Vi menar att revisionsplikten bör återinföras som en brottsförebyggande åtgärd och har motionerat om detta i riksdagen.

Centerpartiet (C): Slopandet av revisionsplikt var en viktig regelförenkling för många småföretag. Många företag väljer dock att fortsätta genomföra en mer omfattande och gedigen revision. Utnyttjande, fusk och brottslighet måste självklart alltid stävjas och därför bör regelverket kontinuerligt ses över och förbättras.

Kristdemokraterna (KD): För mindre företag finns det skäl att underlätta deras verksamhet och minska kostnaderna. Slopad revisionsplikt var – och är – ett svar på detta. Förekomsten av fel och brott ska förstås stävjas, men vi ser att detta kan göras med hjälp av den digitala utvecklingen hos Skatteverket som kommer underlätta hanteringen och uppföljningen av de bolag som behöver kontrolleras.

Liberalerna (L): Revision och bokföringen måste utvecklas för att minska krånglet. Minskat krångel måste alltid vägas mot risker för fusk och brottslighet. Digitala kvitton är ett exempel där vi vill uppdatera skattereglerna för företagarna.

För företagare kommer kvittot alltid att ha ett värde. Ett kvitto är symbolen för att näringsidkaren bedriver sin verksamhet i enlighet med lagarna och bidrar till den välfärd som stärker alla oss i vårt land. Av Skatteförfarandelagen (2011:1244) 39 kap. 7 § följer att ”vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden”. Kassakvittot som fysiskt objekt kan dock framstå som något ålderdomligt i en digitaliserad värld. Kvaliteten på fysiska kvitton är ofta dålig, de riskerar att försvinna och det tvingar entreprenören att vara på en fysisk plats. Enligt Mervärdesskattelagen (1994:200) 11 kap. 6 § får dock elektronisk faktura endast lämnas om mottagaren godkänner det. För oss Liberaler är målet är att näringsidkare som önskar ska kunna spara kvitton digitalt istället för i fysiskt format. En förutsättning för eventuella uppmjukningar av lagstiftningen i den riktningen är dock att de inte ökat utrymmet för skatte- eller bokföringsfusk.

Det kan även diskuteras vilka transaktioner och för vilka belopp som vid varje tillfälle måste redovisas som ett fullständigt kvitto. Enligt Mervärdesskattelagen (1994:200) 11 kap. 8 § måste en fullständig faktura innehålla upp till 16 olika uppgifter. Undantaget är om fakturans totalbelopp inte överstiger 4000 kronor inklusive moms (11 kap. 9 §). Då kan en förenklad faktura (kvitto) utfärdas. Beloppsgränsen för förenklad faktura bör höjas till 10 000 kronor inklusive moms. Reformen måste givetvis införas med hänsyn till EU-lagstiftningen. Frågan skulle med fördel dessutom kunna drivas av regeringen på EU-nivå för att nå en harmonisering av förenklade fakturor inom hela den europeiska gemenskapen

Socialdemokraterna (S): Riksrevisionen lyfte viktiga iakttagelser, det är områden vi behöver fortsätta jobba med. I dagsläget har vi inga förslag om att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Däremot tycker vi att man ska ha med de frågor som Riksrevisionen belyste i det fortsatta arbetet med att motverka ekonomisk brottslighet och skatteundandragande.

Miljöpartiet (MP): Revision och oberoende externa granskare är ett viktigt verktyg för att tillse god kvalitet på årsredovisningar och motverka brottsliga syften, något som är viktigt för förtroende i näringslivet. Vi tror dock samtidigt att det är tillräckligt för många små bolag att ha en auktoriserad redovisningskonsult till hjälp samt tillsammans med Skatteverket och Bolagsverket tillse god kvalitet i redovisningen även för de minsta bolagen som kan ha svårt att bära kostnaden av en extern revisor eller ens ha verksamhet i tillräcklig omfattning för att ens vara relevant för extern granskning.

Moderaterna (M): Vi ser allvarligt på det faktum att rapporten pekar på att den slopade revisionsplikten, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat för ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Revision är ett mycket viktigt redskap för att skapa förtroende för företagande. Det är bra och vi ska fortsätta ha en stark revisionsplikt för vårt näringsliv. En återförd full revisionsplikt för små aktiebolag skulle dock avvika från den väg som har valts inom EU, där de flesta medlemsstater har mycket högre gränsvärden för när ett bolag måste ha en revisor. Det är därför i dagsläget bra att avvakta utvecklingen innan ytterligare förändringar i revisionsplikten genomförs.

Sverigedemokraterna (SD): Detta var en reform som nog inte riktigt slog ut som man hade hoppats. Om den slopade revisionsplikten ska kvarstå bör man sänka beloppsgränsen till cirka en tredjedel. Den bör också endast gälla enmansföretag.

Pernilla Halling

Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.